BBB - Blom bloggar i Bryssel

Jag kan inte lata bli att gora ett litet matinlagg. Kinesisk mat ar jattegod, mycket skaldjur och det gillar ju jag! Igar tog tva kinesiska kollegor med oss ut och at mat, spannande nar man gor det i sallskap med kineser for det blir mer akta och genuint da. I restaurangen fanns stora akvarium med massor av fiskar och skaldjur - det fanns en JATTEHUMMER som jag garna hade atit upp. Vi valde rakor som serverades angande farska och varma, tre krabbor som krop ilsket omkring pa golvet som blev till en fantastisk curryratt, och sa en stor fisk som serverades med kryddgront. Det var supergott verkligen. Dessutom kom det kyckling och nudlar och en massa mer saker. Men vad galler skaldjuren sa kan ni fa se fore och efter bilder sen. I Kina sa ar det vanligast att man bestaller in en massa ratter som man sen delar pa. Himla trevligt.

Tydligen sa maste man ata upp bade fiskhuvud och stjart enligt kinesisk tradition. Och det ar nu den kinesiske mannen (som ar forvillande lik Mr Miyazaki i Karate Kid for den delen) fragar mig om jag inte vill ha fiskkinder eller ett oga. Allvarligt? Kunde jag inte lata bli att fraga. Ja, visst det ar ju en delikatess sa han da. Nej, sa jag, jag tror jag overlater det at dig. Och visst, mycket riktigt sa at han upp detta. Fast kinderna delades ut at andra som vill ha dem. Mer vin sa vagar du nog sedan sa han. Ha ha sa jag. Men nar vi kom till restaurangen sa oppnar han ryggsacken och tar fram fyra flaskor rott Merlot-vin. Far man ha med sig vin till restaurangen fragade jag? Ja visst, det ar ju mycket billigare, sager han. Men det finns restauranger som man inte far det pa ocksa. Livet ar enkelt, eller hur?

HUr som helst sa kom kycklingen in sedan. Nar vi nasten atit upp hela sa sager han, men ska vi inte dela pa kycklinghuvudet nu da, Kristin? De andra runt bordet skrattade hogt sa klart. Och Japanerna berattade glatt om jattestora tonfiskogon som ar en delikatess. Jisses sa jag. OK, sa jag, jag ater ett oga om du ocksa gor det. Nej, du ater ogonen om jag ater hjarnan. Aldrig i livet, du far ata ett oga forst sa jag ser att du inte skojar med mig. Och sagt och gjort det gjorde han. Och det gjorde jag, och det var minsann inte sa illa som man kunde tro. Markligt anda.

Nej nu ska jag ut pa Hong Kong aventyr. Konferensen gick val ratt bra, men det ar skont att den ar over.

Kram pa er

Jag hade en superharlig dag haromdagen nar jag gjorde Hong Kong. Skyskrapor overallt, helt otoligt. Svart att ta in. Enda smolket var regnet som kom mer och mer ju langre dagen blev. Akte bergsbana upp till toppen av ett berg for att kolla pa utsikten, som ju inte syntes alls. Naja, bergsbanan var kul anda. Jattebrant. 

I Kina har kineser som arbetar mycket med utlanningar ocksa ett engelskt namn. Ett namn de valjer sjalva och som de anvander istallet for sina egna krangliga. Jag tycker det ar lite synd, med tanke pa att vi borde val kunna anstranga oss tillrackligt for att lara oss namn pa folk som vi jobbar med. Men i alla fall, har pa hotellet i receptionen finns en Carrie, en Mickey (tjej) och en Stella. Jag tycker de har valen av namn ar helt hysteriskt roliga, det ar liksom som en film fran attiotalet. 

Igar kvall satt vi ute och at pa en restaurang pa en trottoar. Mycket trevligt. Vi hade precis slutat ata nar helt plotsligt himlen oppnade sig och monsunregnet kom helt utan forvarning och i MANGD. Alla skrek och skrattade och sokte skydd. Sedan var det varsta snabbt over men regnet fortsatte att falla i normalare mangder. Skalarna med mat och sittplatserna och allt var helt genomdrankta. Man kanske inte ska klaga pa det ihallande trista belgiska regnet? Det har som kom igar, det var REGN. The real stuff. Jag som hade tankt kolla in kvallsmarknaden, nu blev det inte sa som ni kanske forstar. Jobbade hela dagen igar med forberedande moten infor den stora konferensen som borjar idag och pagar i tre dagar. Sa nu blir det bara jobb dygnet runt ett par dagar, men ser fram emot torsdag, da Man-Yee, fd kollega fran mitt gamla jobb, ska visa mig bergstrakterna och helt andra delar av Hong Kong. Jag kommer att vara enda turisten typ, har hon forvarnat mig. Och sa ska vi ata Dim Sum. Langtar redan. 

Hej allesammans, 

Eftersom jag rakar ha internetuppkoppling pa mitt hotell sa gor jag ett forsta litet reseinlagg har. Hela resan fran dorr till dorr tog 24 timmar, man ar liksom ratt slut nar man kommer fram. Planet lyfte vid ett-tiden pa dagen och typ en timme senare fick vi lunch, som var middag och sa morklades hela planet och det var liksom natt (for att vanda tiden ratt nar man kommer fram). Konstigt var det hur som helst. Jag har ju bara akt pa natten innan och da ar det ju normalt att det blir sa. Sedan kollade jag lite pa film, hade supersate med massor av plats framfor benen - saaa skont. Peking, hade tre timmar nastan att byta terminal och flyg och hann precis. Inte klokt. Den nya terminal tre som har byggts infor OS ar ENORM, helt absurt stor! Allt i glas och blank marmor. Det speglade sig sa mycket i golvet nar jag tittade ner att jag blev yr och fick sluta med det. Enda missrakningen och irritationen sa har langt ar att jag trodde i min enfald att Hong Kong ar den del av Kina, men det ar det mest bara till namnet, for det raknas som utresa nar man reser ut. Och jag har bara visum for en inresa i landet. Hade jag bara kryssat en ruta for tva inresor sa hade det har gatt bra. Men de pa ambassaden i Belgien sag ju att jag skulle resa emellan till HK och sa inget heller. SUCK. Men nu far jag ju soka nytt visum under tiden jag ar har sa att jag kan ta mig tillbaka. Naja, 1000 HKD ska de ha, typ 700 kr och det far det val vara vart. 

I ovrigt sa har jag lyckats vanda dygnet ratt bra redan. Somnar ju i allt som ror sig, och sa aven middagstid i ett plan. Men nar jag bytte plan i Peking sa var det ju typ mellan 11 pa kvallen och 2 pa morgonen i min hjarna och da blev jag supertrott och sov nog hela vagen, 3,5 timme till HK. 

Har ett bra rum, for cirka 100 svenska kronor mer per natt (totalt sett anda bara 800 SEK per natt) har jag nu tillgang till Internet i ett klubbrum, fritt ratt till tva plaggs kemtvatt, gratis tillgang till poolen (har inte kollat in an), frukost i klubbrummet, liksom afternoon tea och cocktail innan middagen - varje dag. Hur ska det har ga?

Igar kvall var jag trott och slut och tog ett bad pa rummet och bara relaxade, sedan hade vi ett litet formote vi som ar har. Sedan ville jag ata mat, hade fatt dubbla flygplansfrukostar och inget mer det senaste dygnet. Akigo fran Japan tog pa sig att hitta restaurang. Vi irrade runt ett tag men hittade ratt till slut. Fem personer var vi (en svensk, en japan, tva filippinos och en britt) och alla restauranger ser helt lika ut. For mig hade det varit ren slump vilken jag valt. Men hon laste i en guidebok om en som hade fatt priser etc. Sa hon bestaller mat at allihopa for glatta livet. Jag ville ha kinesiskt vin men fick australiensiskt. De ovriga drack ol. Vi fick forst in flaskkott, som med hard skorpa, gott, sedan en krabbsoppa, jattegod, sedan en stor korg med angade rakor, jisses som jag at, och efter det kom nudlarna med olika sorters skaldjur och sist men inte minst en dumpling (Dim sum ar ju typiskt HK). Allting smakade fantastiskt. Nar vi hade kommit till ungefar rakorna hade de ovriga slut pa ol, ska vi inte ta lite kinesiskt vin da, sade Akigo. Absolut sa allihopa. (Kinesiskt vin smakar bra, fick ett gott rodvin pa planet hit, kineserna borjar pa att odla vin i storre skala - det har jag last i min eminenta vinbok som jag fick i fodelsedagspresent). Sa in kommer vinet. Men sa borjar Akigo bestalla in andra konstiga saker, en hink skallhett vatten och en porslinskanna, kyparen haller i vinet och sa ner i vattnet dar det fick sta ett tag. Jag trodde det bara jag var som var knepig och som inte fattat galoppen alls, hade liksom sett fram emot mitt fina, kinesiska vin pa traditionellt satt i mitt vinglas. Icke. Jag rakade titta pa Annie fran Fillipinerna och hon och jag satt med munnar som fagelholkar bada tva, vi kom pa oss med att dumstirra och skrattade sedan hogt. Upp med det heta vinet (som glogg utan kryddor) i sma tekoppar. Sa HAR ska kinesiskt vin drickas sa Akigo da. Harligt med nya upplevelser. 

Nar jag kom hem sov jag i tio timmar utan avbrott. Nu har jag atit lyxfrukost och ska ut och utforska stan. Jag hoppas hitta till konstmuseet med akvareller och kalligrafigrejor, samt aka lite farja in till andra sidan stan och sedan bara strosa runt. Har ar skyskraport overallt, saa coolt. Och blinkande neonljus hela natten. Folk ar trevliga och jag blir behandlad som en prinsessa. Javisst ja, men jag ska ju jobba ocksa. Imorgon ar det pass 9 till 5. Men nu - ut och gora Hong Kong. Sayonara tankte jag saga, men det ar ju japanska. Maste lara mig det pa kinesiska. 

Jepp, det börjar dra ihop sig, jag har varit på Apoteket tre gånger på två dagar för att bunkra bra-att-ha-saker, och på en massa andra ställen. Vikbar resetandborste. Antibakteriella våtservetter. Alvedon. En eladapter. En sovkudde, uppblåsbar för flygplan. Nu ska jag hem och stryka tvätt och påbörja packningen. Jag har ju imorgon på mig också att minnas saker jag inte ska glömma att packa.

Fast idag när jag skulle köpa nåt av de där bra-att-ha-sakerna så köpte jag ett par guldörhängen på impuls. Inte så nödvändigt, men det kändes ändå bra att börja bygga upp ny smyckessamling igen!

Till min egen förvåning har mitt eget namn skapat debatt på avdelningen. I Sverige är det ju väldigt vanligt att man har tilltalsnamnet sist eller i mitten av sina övriga mellannamn. Detta är något jag inte ens har funderat på särskilt - tills jag kom till Belgien. I Sverige har vi ju smarta datorsystem, så de vet ju vilket som är mitt tilltalsnamn. Alltså skriver jag alltid in mig som Kristin, det enda namn som jag känner mig hemma i. Men det medförde att min ansökan om högkostnadskort för sjukvård blev nekat av en myndighet här i Belgien pga att jag hade ett annat namn också i min belgiska myndighetsregistrering. Här har man ju inte direkt ett modersystem som alla hämtar uppgifter ur. Suck, jisses vad Sverige är bra ändå.

Men så började mina kollegor dra olika skräckhistorier om att jag har ett namn i mitt visum och ett annat i mitt pass och på biljetten och så släpper de inte mig och så… jag ni förstår. Som svensk har man väl aldrigt tänkt så här tidigare? Miljoner svenskar beställer biljetter i sina förstanamn oavsett om de är först eller inte - eller tänker ni på det? Är det bara jag? Nu har jag i alla fall sagt till om att mina biljetter hädanefter för jobbets räkning ska köpas i båda mina namn. Så kan det gå. Trevlig midsommar, det är dött att jobba när ni andra är lediga, den saken är säker.

Korta jobb heter på finlandssvenska “snuttjobb”. Visst är det väl för gulligt? Vore inte det nåt för Sverige att ta efter? Korta jobb. Korttidskontrakt. Korttidsanställningar. Vad är väl det mot snuttjobb? Färre snuttjobb åt folket, men in med snuttjobben i vokabulären.

Det är inte alltid lätt det här med att förklara för andra hur midsommar firas i Sverige. I tisdags var jag hem till Nina och Eddy och fick mig en kopp te medelst våldgästning. Då säger Eddy:

- And then Nina said I have to make a pole and decorate it with flowers..? And then hop like a frog around it?

Onekligen har han ju tolkat det hela rätt även om det t o m i mina öron låter absurt.

Roligast idag var ju ändå lunchen med samma personer, midsommarstång kan ju inte översättas med annat än “pole”. Och när man dansar kring midsommarstången så blir det… ja… poledancing..?

Så dansa på nu kära bloggläsar i midsommarnatten. Myggigt lär det vara i år också har jag hört.

Ska som sagt åka till Holland och fira midsommar med några kompisar. Ska bli jättekul! Jag och N bunkrar svenskt på varsitt håll: N har fixat matjesill och nubbe, jag har köpt inlagd sill, ska göra Västerbottenpaj och baka jordgubbstårta och N:s pojkvän E ska fixa lyxig färskpotatis och goda holländska ostar. Men jag tyckte ändå det saknades något… ja just det ja, bröd! Glödhoppor (hälsingsk variant på mjukt tunnbröd för er som inte vet) och så hårt tunnbröd. Glödhoppor funkar utmärkt att grädda i stekpanna och tunnbrödet i ugn, för oss som inte har en vedeldad bakugn hemma. Ja, snart dags för midsommar!

- that’s the shit in this country! För att inte tala om mackor. Stora baguetter är var mans lunchmåltid. Jag älskar mackor. Men fördrar svenskt bröd för att vara ärlig, som är lite mörkare och inte blir hårt på en dag. Baguette är jättegott - men till lunch - man håller sig ju ingenting. Man är ju hungrig på en gång igen! Helt hopplöst.

Och vad stoppar de i dessa mackor då? Jo, lite av varje, men gärna rått kött. Det som kallas här Américain. Det är helt enkelt mald köttfärs med lite kryddor som äts i MÄNGDER av belgarna. Skulle nog kalla det vanligast lunchmackepålägget. Och för att inte tala om Filé américain (en ostekt hamburgare typ) som man äter till pommes frites till middag. Ja, jag vet att det finns också svenskar som gillar råbiff, men jag är ledsen, jag tycker det är så äckligt! För att inte tala om att man undrar hur alla dessa mackerior hanterar sin hygien? Alla vet ju att rått kött är lätt att få infekterat. Men det sägs att belgarna har speciella små bakterier i sin mage och är bättre rustade för dylika råa upplevelser. Tvivlar på att min mage skulle uppskatta det om jag säger så.

Hur som helt, i min familj smakar vi inte ens av rå köttfärs, utan steker lite i pannan först för att se om kryddningen är bra.

Men men, man ska väl inte säga nåt. Alla länder har sina äckliga saker. Och jag tror nog att surströmming vinner priset i de flesta fall. Ja, eller de som vet, säger att det där ruttna sälköttet på Island också ligger bra till. Val ska inte heller vara så gott.

När vi har telefonkonferenser så är det ett vanligt trist telefonsamtal med flera parter tills dess att Indien går med. Då hörs biltutor och rop och man riktigt känner varma fläktar strömma in genom luren. Det är verkligen inte bara en person som deltar utan hela kontinenten. Man kan liksom inte bli annat än lite glad av det. Själv känner jag tandooridofterna och ser korna på gatorna i stojet och larmet i luren. Jag vet att jag har bloggat om det tidigare, men det är lika fascinerande varje gång.