Josåatt..

Jo, det var länge sen sist. Jag upptäckte för ett tag sedan att jag hade lite tappat intresset för mitt bloggande, det kändes som att det fyllde en funktion de första tre åren här i mitt liv i Bryssel. Det händer fortfarande saker i mitt liv som är värda att berättas om, men jag har helt enkelt tappat blogg-orken.

Jag är glad och tacksam för att det är flera av er som saknar mitt bloggande och som har skrivit till mig och undrat. Men som det är just nu, så tar jag en ännu längre paus medans jag funderar på hur jag ska göra i förlängningen.

Kram på er go vänner.

Praktiska små ting i Kanadat

  • Självspolande toaletter vållar mig huvudbry. Ibland spolar de när de inte ska och ibland inte när de borde. Och ibland flera gånger. Hygeniskt, ja, men ekologiskt – njae.
  • Försökte beställa en hamburgare stekt till medium igår på restaurang och fick då svaret att det är illegalt, och att allt kött måste serveras genomstekt. Ööööhhhh – va?
  • Argentinas president hade skyhöga lila skor med stilettklack – jösses, går hon omkring i dessa hela dagen? – och ett entourage på nästan 40 personer som specialflygs med henne, somliga är mer VIP än andra. Och har högre klackar än andra. Läs mig.
  • Mina kollegor hörde mig säga ”Jättebra” i telefonen häromdagen. Sedan dess är det veckans ord, tydligen är det hysteriskt roligt och ett underbart ord – så nu säger alla jättebra, och så har de lärt sig säga jättedåligt också. :-)

Vancouver – kort rapport

Nu är det tredje dagen i Vancouver, jag skriver ett kort inlägg men hinner inte lägga ut bilder eller göra någon större redogörelse. Istället kommer ett hoppoplock och virrvarr av tankar och händelser.

  • Nu är klockan kvart över åtta på kvällen, jag har precis avslutat mottagningen som följde på öppningsceremonin, och jag och  mina kollegor sitter i arbetsrummet och har alla ett par timmars jobb kvar. Hemma hos er i Sverige, så är nu klockan kvart över fem på morgonen.
  • Öppningsceremonin gick bra, bra videos, bra tal (Greklands president Papandreou höll ett mycket bra tal som gick rätt in i hjärtat), men de konstnärliga delarna med de traditionella folkens kultur var häpnadsväckande. Inuiter som sjöng Throat singing, mycket konstiga ljud, men så coolt att jag inte kan förklara, och iklädd sina inuitiska kläder.
  • Mannen som hette Alex och var indian och gjorde hoop dancing, vilket gick ut på att dansa in i och genom och ut ur och runt om en hel massa gula ringar. Också absurt avancerat och himla häftigt.
  • Vancouver Convention Centre ligger så vackert vid kusten och med de snöklädda bergen i bakgrunden och båtar över allt vid kusten och Stanley Park runt hörnet. Sååå vackert.
  • Igår när jag gick för att äta vid niotiden på kvällen var jag så trött och hungrig att jag nästan var gråtfärdig. Men också nöjd över att jag hunnit med att göra så mycket av det som skulle göras. Vi gick med Oliver som bor här och åt Poutin, en Quebeckansk maträtt som i princip är pommes frites med stora bitar ost och så typ brunsås på det. Supermärkligt och rätt OK men inget jag kommer att längta efter. Men mina kollegor ville äta detta och man måste ju testa det lokala (även om det inte är från Vancouver och västkusten utan mat från Montreal och närmare västkusten).
  • Jag undvek att dricka alkohol igår, jag var helt enkelt för trött. Men på hemvägen så pratade jag med min brasilanske kompis Jefferson. Vi pratar lite spanska (jag lite han mycket), lite engelska (han lite och jag mycket) och så en massa händer och gester på det så funkar det. Vi sjöng vaggvisor för varandra, han en som hette NaNA (slang på barnspråk för sova på brasilianska) och jag sjöng Trollmors vaggsång – som jag sedan lyckas förklara på spanska för min kompis. Det ni. Hur gick det till? Jag var ju inte ens berusad?
  • Idag till öppningsceremonin tog jag på mig mammas Järvsödräkt. Lite galet, väldigt roligt. Oväntat så klart.
  • Vi bor på fint hotell, för en gång skull. Igår tog jag på mig vit skjorta och lyckas spilla foundation det första jag gjorde. Så då lade jag den i en tvättpåse och skrev under en beställningslapp och vips när jag kom hem hängde den ren och fin i garderoben och jag får en räkninga på 13 Canadian Dollars när jag checkar ut, typ en hundring, tänkte att det kunde det vara värt. Tänk om det alltid vore så smidigt.
  • De städar rummet varje morgon. Sen gör de i ordning det för kvällen, drar för gardinerna, knäpper på väckarklocksradion och tänder en lampa. Jag har fortfarande inte förstått hur man knäpper av radion så jag drar bara ur sladden och stackars städerskan får ställa klockan istället varje dag.
  • Jag jobbar sent och har möte varje morgon kl åtta och imorse var jag på jobbet redan halv åtta så jag hinner inte simma i hotellpoolen på morgarna. Lördagen, första morgonen, så simmade jag men sen har jag varit så trött och inte orkat eller hunnit. Det kanske ordnar upp sig senare i veckan.
  • Det är en himla bra stämning med kollegorna och vi har trevligt tillsammans. Mycket trevligt.
  • Trots att det är tredje dagen så är jag såååå himla jetlaggad. Helt absurt. Vaknade kl två imorse och trodde det var morgon.
  • Jag gillar att få vara chef över vårt team och bestämma och göra saker som jag vill.
  • Nu tänker jag stänga ner för ikväll. Das war alles und nicht in ordnung.

Bruxelles en crépuscule

Bryssel kan vara riktigt vackert ibland. Häromkvällen när jag promenerade hem genom stan så var det verkligen häpnadsväckande vackert. Det var en fantastisk kvällsol som fick staden att glöda av lyster. Här är några kort, dålig kvalitet tyvärr för min gamla mobil var det enda jag hade med mig:

Ikväll var jag också inne i Bryssel för ett ärende och tog ett par foton på Grand Place:


Äntligen är vägarbetena klara!

Min gata har varit avstängd nu i flera månader för att man har byggt om rondellen och lagt ny gatsten. Nu äntligen är man klara så ni kan få se hur fint det blev. Gatan var avstängd för passage, men det stod ingen skylt, så nu har jag lyssnat på bilar som backar i flera månader. Nu återgår de väl till att köra rakt fram i vansinnesfart oavsett riktning, och då ska tilläggas att gatan är öppen för trafik åt båda hållen trots att man knappt får plats att mötas. Man har lagt stora ojämn stenar som trafikbumlingar längs rondellen, det blev snyggt tycker jag. Trafikbumlingar är ju annars oftast väldigt fula (utom på Gotland där de är gutefår).

Belgien och det där med regering

Jo i söndags var det var i Belgien. Man kan bara rösta i sin region, det finns två, den flamländska och den wallonska (som inkluderar den lilla tyskspråkiga minoriteten). Så om man skulle vilja rösta på som exempel Partie Socialist, motsvarande Sossarna typ, så får man rösta på olika varianter av samma parti, med olika frågor på dagordningen, beroende på var man bor. Om man vill rösta på de gröna, motsvarande miljöpartiet, så har de också olika partier av samma parti i varsin del av landet. Det här är enormt komplicerat som ni förstår! Precis som i Sverige så kan man rösta per lista eller kryssa en kandidat. Men valresultatet blir per röstningsområden så det kan bli färre eller fler säten än det totala procenten man har fått som resultat i hela landet. (Om många i samma kanton (röstningsområden) röstar på samma parti så har man ändå bara ett begränsat antal personer att tillsätta från det området.)

Hur som helst så ska nu kungen tillsätta en formatuer, det är den personen som ska bilda regering, oftast blir det också presidenten, men inte alltid, och en informateur som ska kolla runt med alla partier om vem som har lust att bilda regering med vem och sen försöka få till en vettig koalition. (Här får man aldrig ensam majoritet så detta tillvägagångssätt är standard!)

Nu väntar vi på att båda ovan ska tillsättas. Den gamla regeringen är fortfarande ansvarig för landet men tar inga nya beslut. Det är speciellt märkligt med tanke på att typ alldeles strax tar Belgien över som ordförandeland i EU – utan en fungerande regering. Jösses.

En annan sak som måste nämnas i samband med valet är att det finns en stark rörelse i Flandern (de 60% av befolkningen som pratar holländska) att man ska ha en separation från de fransktalande. Detta är en infekterad sak som går generationer tillbaka, framför allt för att flamländarna brukade bli nedtrycka av de fransktalande när de hade mest makt. Nu är det mycket arbetslöshet och ekonomiska problem i Wallonien och då passar flamländarna på att ge tillbaka. Så nu har NVA som är det separatistiska partiet vunnit en stor seger. Totalt sett cirka 30 % av flamländarna röstade på dem. Ytterligare ca 5 % röstade på Vlams Belang som är det högerextrema partiet. De utgör således 45 % av rösterna på den flamländska sidan (eller ca 25 % av totalen) – klart separatistiska eller fascistiska tendenser med andra ord i den gruppen. Och vad ska nu en stackars formteur göra med den här soppan? Och hur lång tid tar det att bilda regering? Mycket spännande faktiskt.

Det enda man vet med säkerhet om belgisk politik är att det är komplicerat och förvirrat och just när man tror att man börjar förstå så inser man att man inget förstår.

Kongress

Då är det snart dags för ITUCs kongress. Det är organisationens högsta beslutande organ dit man sänder delegater, olika antal beroende på hur många individuella medlemmar man har i sin organisation. Det kommer också en massa folk från pressen och andra intressenter. Argentinas president ska tala, liksom en hel hög andra dignitärer. Många blir vi. Närmare bestämt cirka 1500 personer. En hysterisk massa förberedelser innebär detta så klart. Inte minst för att det skiljer nio tidszoner mellan oss som organiserar och platsen där det ska hållas: Vancouver på västkusten i Kanada. Jag kommer inte att hinna njuta av vackra Vancouver under tiden kongressen pågår, utan då är det upp tidigt som gäller och i säng sent och jobba jobba jobba timmarna därimellan. Men för säkerhets skull har jag tagit tre dagar ledigt efter kongressen så jag kan åtminstone promenera på gatorna i Vancouver och säga att jag faktiskt har varit där!

Så här fint ligger kongresscentret där vi har vår kongress (det stora platta gröna i mitten, vid vattnet).

Vad gör då kongressen? Jo, den tar en massa beslut om vad vi ska ägna nästkommande fyra år åt. Den antar resolutioner som vi ska arbeta efter och det är många sidomöten om ditten och datten. Och så väljer man de valbara personerna som styr organisationen, som generalsekreterare och president och såna viktiga personer. Och jag, jag ska vara ansvarig för all kommunikation under kongressen (för min chef är upptagen med att vara kongressgeneral) och ska se till att vi gör nyheter om det som händer, bevakar det som händer i plenumsalen, ser till att bokbordet är snyggt, hålla koll på den grafiska inramningen av kongressen, och att scenen är snygg och har rätt logga och rätt bild på rätt plats, och se till att alla andra i mitt team gör det de borde göra, ser till att alla nyheter och bilder kommer när de ska och att de skickas för översättning över natten och ja, en himla massa mer saker.

Resan dit tar ca 11 timmar till Montreal. Sedan vänta två timmar och sedan ytterligare fem timmar. Men vi är cirka 18 i personalen som åker samtidigt så gissa om det kommer att bli som en skolresa! Ha ha!

Fortsättning följer. Just nu sitter jag och väntar på att de ska vakna därborta så jag får ringa och göra upp om saker som behöver göras upp så att jag får gå HEM snart!

Pimpad balkong

Nu har jag köpt till lite fler blommor och tagit bort de döda påskliljorna. Att köpa blommor i det här landet är en ren fröjd, man får mycket för pengarna och dessutom bra kvalitet. Häromdagen köpte jag två campanulor till krukorna som hänger utanför balkongräcket, samt en kruka lavendel, samtligt under hundringen. Igår köpte jag till tre pelargoner (två ljuslila, en mörlila), en liten mugröna, en stor murgröna, och två andra blommor som ser ut som små rosor men är nåt annat. Fråga mig inte vad det är. Alltihop för en nätt summa av 22 Euro. Så nu när solen är på ingång lär det börja prunka ordentligt snart. Myyyys. Apropå Ninas kommentar i förra inlägget; ja, jag kanske har en aning gröna fingrar, men klimatet i Belgien hjälper. Det har inte varit frostnätter på månader och det regnar mycket så blommor torkar inte ut så lätt. Och ja, det var det positiva med det belgiska klimatet. Punkt. Nu ligger kvällssolen på så jag kan bjuda på några extra fina bilder:

Det här är det enda som är tomt nu, och när jag är tillbaka
från nästa tjänsteresa ska jag fylla den med örter.

PS: Belgien har fortfarande ingen regering. Det blir val i juni. I Belgien får man böter om man inte röstar. Det är lag på det.
Men intressant nog så har man ordförandeskapet i EU; två veckor efter valet. Förstår ni kaoset? Inte bara i Belgien, utan också
i EU? Ordförandeskapet tar normalt sett MÅNADER av överlämning och planering och förberedelse. Och nu har man ett
land utan regering som ordförandeland. Det är faktiskt verkligen spännande nästan jämt.

Tunnbröd

Imorgon kommer ett gäng kollegor hem till mig på middag. Jag ska göra svensk buffé, ja en helt vanlig tisdag!

Det blir ägghalvor med god röra, gravad lax (hemgjord!) med hemgjord gravlaxsås så klart, sill (köpt), Lassekrogs sillsallad, tunnbröd (hembakt se nedan) med smör och brännvinsost, prinskorv, köttbullar (japp, hemgjorda, fula men goda) med kantarellsås (kantarellerna har kusinen A-K och mormor plockat åt mig), potatis och till efterrätt blir det äppelpaj med vaniljsås. Kaffe och te.

Ikväll har jag bakat tunnbrödet. Det är lite snårigt att både kavla och grädda så jag brände ett par, men det räcker nog ändå. De är förhoppningsvis goda (gick tyvärr inte att få tag i kornmjöl här nere, och jag köpte rågmjöl istället för rågsikt) men det blir nog bra ändå. Snygga är de kanske inte. De ser ut som världsdelarna. Se Afrika nedan till exempel.

Filmtips

På senaste tiden har jag mest kollat på teveserier, och väldig lite på film. När jag väl har kollat på film så har jag känt mig lite rastlös och antingen småspolat eller surfat samtidigt. Men ikväll kollade jag på The Blind Side, den film som Sandra Bullock fick en Oscar för. Och jag var helt fastnaglad vid skärmen från början till slut. Bara superbra och jättebra skådespelarinsatser. Rekommenderas helt enkelt!